Äntligen..

Nu har mamma fått komma hem från sjukhuset, men tillfrisknandet kommer ta lång tid. Minst 2 månader har de sagt.
Jag o min kärlek o Xander var o hämtade på sjukhuset. Gick inom apoteket där o hämtade ut hennes medicin. Sen körde vi hem o hjälpte henne upp. Hon var så glad över att få komma hem. Vi gjorde snabbt en liten köplista, sen åkte vi o handlade. Jag o Xander tog god tid på oss så det var ordentlig o nyttig mat hon fick. Vi rensade ut kylskåp o frys o fyllde på med det nya.
Nu är det ändring som gäller.

När vi kommit hem satte vi igång med vår middag o jag slängde ihop en god tårta. Marta o Anna ska komma idag. Blir bara vi tjejer här. Min kärlek o Xander o Nikki åker någonstans så länge.

Igår hade jag en lång jobbedag men den var inte jobbig. Det funkade jättebra verkligen.
Medan jag jobbade var mina älsklingar en runda i Skåne längs kusten.

här är lite bilder....





Sveriges sydligaste punkt


Alltså här...... 


Fler bilder kommer på facebook.
Nu är middagen klar.

Hörs. En extra stor kram till Miss Liii.

kärlek

Imorse vaknade jag på det mest underbara sätt, min man smög ner i sängen o kramade om mig..... <3 wow
Jag har saknat honom såååååå.
Vi myste ett taga ( if you know what I mean ;) ) sen gick vi upp o tog en kopp kaffe. Jag ville ju höra alla smaskiga detaljer från resan o om dem som han träffat.
När jag träffade min man så var de ju ett par killar som alltid hängde ihopa, de hade hållt ihopa sedan skoltiden.
Min man skilde sig från mängden först, gifte sig o fick barn, sen hans bästa vän B gifte sig förra sommaren med en 7 år yngre tjej. De träffades när hon var 17 år. Tyckte inte det var ok i början då man inte är riktigt mogen i den åldern, ingen av de andra kunde inte heller acceptera det direkt. Men sen är man så illa tvungen. Tur man inte umgås allt för ofta.....
En annan av killarna, idioten R skulle gifta sig nu i helgen då min man var där. Han har dock brutit med hela flocken. Anleding.......... ren avundsjuka. Han är typen som skryter om sånt han aldrig haft. Vilket i slutändan alltid kommer fram. Både min man o B har det gått bra för. Min man bor i Sverige o har fast jobb, B jobbar för ett danskt företag i Polen o har dansk lön. R har,,..... hhmmm...... NADA!!!
Sen har vi M. En snäll kille. Jobbar med sin far, har träffadeen tjej som sen  var otrogen mot honom, har blivit gravid med en annan kille, men M har tagit tillbaka henne.  Säger han ska adoptera barnet. Jaahhh, jag säger då det...... Även hon då, 7-8 år yngre. Sitter o säger framför honom,,ahh jag skulle gått ut till det stället den kvällen för den snygge killen skulle dit då.... M bara sitter där o säger inget.
Tragiskt, men sant.

Alltså, man ska ta mig tusan vara glad att man har det som man har det.

Efter vårt mys och en liten frukost tog jag på mig träningskläderna, tog min stora vovve och traska x antal kilometer. Sen gick vi till stranden så hon kunde få simma lite. Hon älskar när man kastar pinnar i havet så hon kan få simma ut o hämta den. Hon var ju väldigt varm efter de kilometranra oxå. Det har varit varm o soligt hela dagen. 
Efter stranden gick vi vidare hem till mammas lägenhet, där fick Nikki ligga ute på terassen medan jag städade åt mamma o bäddade rent. Rensade ut kylskåpet o vattnade blommorna. Sen packade jag ner kläder åt henne för kanske får hon komma hem imorgon. Hoppas hoppas. Ville att det ska vara rent o vädrat när hon kommer hem.

När jag var klar där kom min kärlek i bilen med borsten till Nikki, hon fäller nåt fruktansvärt. Borstar henne 2 gånger om dagen. 
Sen släppte de av mig hos mamma på sjukhuset. Var där en stund. Så skönt att se henne bli bättre o bättre.
Efter min stund hos mor gick jag hem och vi gjorde en god middag tillsammans. 
Snart är det filmdags, är ledig imorgon oxå. Tur det så man kan hjälpa mamma.

Nu pyser jag........puss puss


pust

Äntligen börjar det vända, men jag tar en dag i taget. 
Mamma börjar sakta bli bättre. Hon har till o med börjat äta smått smått.
Hade med en bit jordjubbstårta till henne igår på midsommarafton.
Skönt att se henne piggare. Hon ligger i en liten sal, eget rum med fönster, tv o toa. Hon har även egen telefon så man kan ringa o prata när man vill. Jag är där varje dag o hälsar på o hjälper med saker hon vill ha hjälp med.

Igår åkte min Kasper med pappa till Polen. Saknar dem redan. Min man kommer hem imorgonbitti men Kasper får jag inte träffa förrän om 2 veckor. På söndag beger de sig ner i Polen, upp i bergen. De kommer ha det supertrevligt. Blir ett riktigt äventyr för min Kasper. Han har sett fram emot detta ett bra tag nu.
De skulle ut på stan idag o köpa en ny webbkamera för de ska ha sin laptop med sig o vi pratar genom skype telefon. Där kan man ju även se varandra. Skönt det.

Idag var det tänkt att jag skulle till mammas lägenhet o städa lite o så, men jag tror jag tar det på måndag el nåt för jag känner att jag vill fixa här hemma medan det finns tid. Får ringa o säga det sen till henne. Men jag ska i alla fall titta upp en stund hos henne. Det är ju fruktansvärt tråkigt att ligga på sjukhus.

De här 4 lediga dagarna var mycket välkomna, behövde dem verkligen för att vila upp mig och rensa tankarna.
När det händer mycket saker på en gång blir man alldeles yr o övertrött. Det börjar kännas bättre o bättre.

Nej nu måste jag tillbax to reality......

Tack till dem som stöttat o visat att de brytt sig nu under denna mycket jobbiga period.

Bl.a. min man, min barn, Linda ( Miss Lii ), Mia ...... 



hur ska det gå....???

Det  snurrar i mitt huvud..... jag funderar o funderar.
Jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Jag mår fruktansvärt dåligt psykiskt som det är just nu.
Har fått reda på idag att detta blir en lång process för mamma. Minst 2 veckor upp till 6 veckor på sjukhuset.
Inte förrän efter det  ska de kolla om de ska göra en operation och gör de det så blir det ännu mer tid att hämta sig efter det.
Jag har mina syskon i Polen så jag tar hand om mamma som det är nu. Jag känner att man har ett stort ansvar och en självklar skyldighet att göra det, ta hand om den som tagit hand om dig hela livet.
Men hur ska jag orka med allt annat som vanligt...??? Hur ska jag kunna le o vara trevlig som vanligt på jobb??
Där jag jobbar är man så nära den man jobbar med, jag kommer aldrig orka det och det stressar mig så otroligt.... tårarna bränner i ögonen hela tiden. Bara idag de 3 timmar jag jobbade var det jobbigt. Jag vet jag måste försöka men jag är så rädd. Mår dåligt. Jag orkar inte...... mamma är viktigare än något annat just nu. Min förra upplevelse med en förälder på sjukhus slutade ju inte så bra..... det är väl mycket av det som spökar än så jag hoppas alla har överseende med att man inte är på topp, inte orkar ses o prata som innan......
Vet inte om jag ska ta detta på jobb oxå??? Tänk om man blir missförstådd el om man blir tagen för knäpp???
Jag orkar inte, ORKAR INTE!!!!!!




Orolig

I torsdagsnatt ringde mamma o hade enorma smärtor, fick snabbt köra hem till henne, sen kom ambulans o vi for iväg till sjukhuset. Det blev ett taga på akuten, sen upp på intensiven. Där ligger hon ännu. Får smärstillande från stund till stund,
De är inte säkra på vad det kan vara, de tror det är en sten i gallan som satt sig och att den orsakat en inflammation på bukspottkörteln. Alltså fy fasiken vad jag är orolig. Mest orolig är jag att de inte ska göra någonting. Hon har ju haft problem så otroligt länge med sin mage och har haft många smärsamma attacker så hon i princip ramlat ihopa.
De har gjort alla möjliga kontroller o prover men inte kommit fram till vad det är till 100% det är ju oxå väldigt oroande.
Det är hemskt att se hanne ha så ont, hon har alltid varit den starka, den som hjälper andra och orkar allt.
Men jag är tacksam att det finns sköterskor som de som tog emot oss på natten. Både på akuten och IVA. Jättesnälla och tog väl hand om mamma.
Jag var helt slutkörd igår, hela natten från 02.30 till kl 9 var jag på sjukhuset hos mamma, sen hem snabbt o duscha och köpte frukt och direkt tillbaka igen. Vill inte lämna henne själv där.
När jag väl kom hem, åt jag lite sen somnade jag direkt. På soffan. Vaknade vid 17.30 tiden ringde sjukhuset o kollade läget o pratade med mamma sen somnade jag igen. Idag känner jag mig lite piggare. Har ringt sjukhuset o de ska ringa när läkarna gått ronden. Jag och barnen ska dit vid 11.30 tiden.

Usch, jag mår inte bra av detta.

Det blir ingen sommarfest med ÖB ikväll för min del. Hade liksom aldrig kunnat ha roligt när mamma ligger där.
Hade inte varit snällt mot de andra heller när man inte är på humör. Men så e det.
Mamma är viktigare än något annat.

Min fina starka lilla mamma. Jag vill att allt ska bli bra.

Hej så länge, ser inget för tårarna så det är svårt att skriva.



hemma en liten stund...

kl 16 ska jag tillbaka till jobbet.
Vi har varit på samtal på Kaspers skola. Han har fått sitt första skriftliga omdöme.
Det såg mycket bra ut. Stolt.

Mindre bra.... tycker synd om min kära lilla chef, de skulle ha en mysig skolavslutning idag... men vädret har vänt o det är piss. Kallt o blött. Men jag hoppas givetvis att det får det lite mysigt i alla fall. Glad är jag att vi hittade ett par supersnygga jeans. Jag såg dem o tipsade. De passade. Så glada är vi =) vi är lite klädtokiga men det tycker jag vi kan få vara för vi är duktiga. =P haha

Imorgon ska min Kasper ha skolavsliútning, men de har det i kyrkan men jag hoppas ändå att det är uppehåll.
Kasper, pappa o Xander skulle gå o ta en avslutningsfika efter sen hämta mig på jobbet.

Nu börjar maten bli klar här, min kärlek har gjort hans goda biffar,klyftpotatis o sallad. Mumsigt.

Kramiz..... A  

Lätta på hjärtat

God " tidig " morgon.
Ovanligt, vaknade tidigt såhär en lördag, men ja ja.
Vaknade visserligen på det allra bästa sätt ( if you know what I mean ;) )

Igår såg jag en av mina goda vänner när vi hyrde film. Hon är en underbar person.
Men det är något jag ändå inte kan förstå.....

I vintras blev hon fruktansvärt sårad av någon hon höll väldigt kär. Det var verkligen brutalt elakt gjort av den andre parten.
De skulle ha barn. Han hade en annan bakom ryggen ett taga innan han berättade, hon blev så sårad o förlorar barnet.
Hon flyttar ut o han tar hem den nya flera gånger fast att min väns saker är kvar. Inte en tanke på att följa med till sjukhuset vid missfallet eller vid andra kontroller efter.

Är inte detta ett svin som gör på det viset så vet jag inte vad det är.

Det är svårt för min vän att släppa detta. Hon blir fruktansvärt deprimerad så klart. Vi var många som försökte pigga upp men har man blivit sårad på det viset så är det svårt att glömma. Det förstår vem som helst. 
Han hade det otroligt bra med henne, hon tog hand om hemmet, hennes barn även hans barn när hon var här. Alltid mat på bordet, alltid städat o tvättat. Alltod hon som som sa förlåt när de bråkade, ALDRIG han gjorde det. Hon slickade i princip röv hela tiden. Fy fan vad jobbigt men det är så det var. Ofta hon kom de bråkade o hon var ledsen men ändå gick hon o bad om ursäkt efter ett tag. Nej, usch vem orkar ha det så......

Några månader har gått, och han säger sen att han ångrade sig. Först vara otrogen, sätta på någon i deras gemensamma säng sen säga att man vill ha någon tillbaka. Jag kan nog absolut tänka mig att han ångrar sig när han hade det så bra. Ha allting fixat och ordnat för sig, alltid få rätt. FY!!!

Det är nu det hemska kommer. Min vän som precis börjat gå vidare, oxå satt på någon efter sveket, börjat gå ut o ha roligt.  Hon tar alltså tillbaka honom!!!  Hur kan man bara sjunka så lågt!!??!! Hur kan man någonsin lita på någon som honom igen, hur kan hon ligga i samma säng som han k-ullat någon annan i???!!!??? Fy fan vad smutsigt.

Varför inte istället götta sig i vetskapen att ett svin som sårat mig så, vill ha mig tillbaka men att han aldrig kan få det.
Glänsa av den vetskapen. Fy attans vad jag hade mått bra av det. Självförtroendet hade varit på topp.!!! 
Nej istället läggen hon sig i princip under hans skosula igen. 

Nu tänker säkert många, kärleken övervinner allt. Men de som känner henne och honom såg hur de hade det innan då det skullevara som bäst, det funkade inte då. Vi alla vet att det aldrig kommer funka nu. 
Det som är jobbigt att vara någons vän i ett sådant läge är att man ska stötta, men som vän måste man oxå vara ärlig mot den andra. Hon betyder mycket för mig men jag kan inte stötta något som jag vet aldrig kommer att hålla.
Jag hoppas så klart att det håller, självklart, men jag hoppas de inte kommer leva på samma sätt de gjorde. Man måste ge o ta i ett förhållande. I deras gjorde hon allt o han inget. Kärlek är mer än bara att sätta på varandra. Hos dem var det ungefär så, hon fixade allt, han satte på henne så var allt bra.

Jag läste en skitbra artikel på aftonbladet. Jag hade, i min väns ställe, gjort som denna kvinna gjorde.

www.aftonbladet.se/wendela/relationer/article5318383.ab

Kopiera länken o läs artikeln.

Jag hoppas min vän förstår och att vi fortfarande är vänner. Om inte.... så blir jag självklart ledsen. Men.....

Skriver senare idag sen om jag hinner. Det är min enda lediga dag denna veckan. Ska jobba ÖB imorgon. Ska bli kul.
Nästa helg är det lite gallaj med ÖB folket. Ser fram emot det jätte mycket. Vi brukar alltid ha trevligt ihopa.

Hörs senare. 
Stå på er tjejer ( och killar )
Kram

hemma en stund.....

....... från jobbet.
Skulle egentligen börja kl 14 men hoppade in en stund på morgonen.
10.40 hade jag tid på Novakliniken. Skulle ha vaccinations spruta nr 2 så nu är jag klar. Nästa är inte förrän om 1 år.
Då är i alla fall det klart, men det är mer som ska vara klart innan vi ska åka. Kasper ska ha skor innan han åker, pass till Xander ska vi gå med på tisdag näst vecka. Skolavslutning på onsdag men jag jobbar. Aleksander o mamma ska dit.
Hundarna ska till veterinären oxå.
Allt ska behöva göras när man har ont om pengar så klart.

Börjar lukta gott här, har en saftig stek i ugnen, rösti och sallad med salladslök i till det. Mmmm gott.
Nu blir min älskade kärlek glad när han kommer hem. Var inom honom med lite lunch innan jag tog bussen hem.
Tycker så synd om honom, jobbar med ett pack jävla bitches utom någon enstaka så klart.
Men allt har sin tid och det kommer igen, när man minst anar, så e det el hur.

Nu tänkte jag ta hundarna en sväng så det är gjort o jag slipper stressa med det sen och Kasper kommer när som helst från skolan så.

Haj o Goodbye så länge.

RSS 2.0